Ibland, relativt ofta blir jag förvånad över vuxna människor.
I rådande tider med minskande solidaritet och ett trist vi och dem-tänk på flera håll finns det ju faktiskt en del att förfasas över. Oavsett klass, vuxen ålder eller politisk hemvist borde vi väl ändå kunna förvänta oss av varandra att vi tar ansvar för det vi företar oss och det vi ställer till med. Men tydligen är det för mycket begärt.
Vi ser nämligen tydliga tecken på en ny folkrörelse. Eller ideologi. Eller smitmetod, om man så vill.
Jag ska nu förklara för er vad det här är.
Det handlar om Nånannanismen.
Nånannanismen har sin grogrund i brist på ork, brist på empati och brist på vett om ni frågar mig. Den bör ses som ett allmänt hot mot trivsel, föredömligt debattklimat eller helt vanlig social kompetens.
Det är Nånannanismen som gör att vuxna människor i Stockholms innerstad ställer ner sina egna grovsopor på den gemensamma innergården eftersom man iskallt räknar med att NÅN ANNAN kommer att avlägsna dem därifrån. Så man slipper själv.
Den gör att den gemensamma sophanteringen på samma innergård helt plötsligt är full av stora kartongbitar som gör att de vanliga hushållssoporna inte får plats för att någon tänkt att NÅN ANNAN får väl källsortera sin papp nu när jag själv inte orkar.
Den sprider sig som ogräs i människors välutvecklade, medvetna tankemönster i form av att vuxna människor ohämmat tillåter sig raljera över andra på nätet. Eftersom det ju är så underhållande att läsa om hur fula eller dåliga de som syns i tv till exempel är så får väl NÅN ANNAN stå för att skriva mer politiskt korrekta och tråkiga inlägg.
Den får väl fungerande människor att strunta i att se åt eller säga hej till den romska kvinnan utanför Ica för att brådskan och viktighetsgraden i ens egna liv får det att framstå som fullständigt självklart att NÅN ANNAN säkert har mer tid och ork att ägna sig åt sånt.

Nånannanismen syns inte enkom i det lilla, utan har kommit att spridas avsevärt i vår samtid och vårt samhälle så till den grad att det i det politiska landskapet också görs tydligt att staten tycker NÅN ANNAN (läs kommunerna) ska ta ansvar för såväl bostadsbyggande som integrationslösningar. Kommunerna tycker givetvis likadant fast tvärtom.
Till och med utanför Sverige ser vi med all önskvärd tydlighet hur Nånannanismen fått fäste, hela EU tycker ju att NÅT ANNAT land ska ta fler flyktingar än just deras eget land. I USA finns en president som säger lite vad han får för sig eftersom NÅN ANNAN världsledare får hålla sig till fakta.

När slutade vi se vår egen del i allting? Jag bara frågar mig när detta hände.
Helt plötligt känns det som om vi kommer komma på att ”Nej men herregud, våra barn gör ju INGENTING! De förväntar sig ju bara att bli servade och curlade jämt och ständigt! Det är ju fullkomligt gräsligt och opassande på alla vis!”
Men…är det inte så att barn gör som vi vuxna gör och inte som vi säger?
Innan chocken av igenkänning har lagt sig hos dig som tycker att NÅN ANNAN kan dra fler strån till stacken än du själv kan du väl puffa till skämskudden framför ansiktet och dyrt och heligt lova både dig själv och andra att styra upp din inställning lite. Kavla upp de av någon annan tvättade ärmarna och se din del i hur det ser ut, låter och känns omkring dig. Då kommer det här bli en riktigt bra vecka ska du se!